Barnhem, gym och Resident Evil
Kommentera mera!
1. Jag har snart kollat klart pa hela the O.C. sasong 1, pa mindre an en vecka, nagra dagar for att vara mer specifik. Inget liv eller vad, men det har varit ganska mysigt. Har vart intressant att kolla pa allt en andra gang, manga nya detaljer som man inte upptackt forut och ser pa mycket med ganska nya ogon. Eftersom min familj klagat pa att jag gar ut for mycket stannade jag hemma i fredags, baddade ner mig i soffan med massa godis och O.C. Bara for att man befinner sig i Brasilien betyder det inte att man inte kan gora samma saker som i Sverige. Jag har minskat mina krav, vilket var ganska behovligt.
2. Pa lordagen var jag bjuden pa en fest hemma hos en tjej som jag traffat en gang, for cirka 3 manader sen pa Via Mundo festen. Jag gick dit ensam och kande ingen forutom henne som jag traffat en gang. Gick vilse har i Renascença 2 innan jag slutligen hittade ratt gata efter att ha fragat en portvakt. Festen var nere pa garden, vid poolen. Manga byggnader har har gemensamma "pool och fest-omraden", forutom mitt hus saklart. Skaffade mig tva nya tjejkompisar och ett antal "killkompisar". Fragan ar ju vad dem egentligen vill, haha. Senare pa kvallen hangde vi vid en annan poolen utanfor ett annat hus precis pa stranden, horde bruset fran vagorna. Tva av killarna bodde i huset, dem ar verkligen mina nya kompisar.
3. For 24 timmar sedan hade jag bara satt 2 av Saw-filmerna, nu har jag sett alla 4. Igar sondag efter att vi atit ckocklad pizza pa stans basta Pizzaria hyrde och kollade vi pa Saw 3 och senare pa kvallen blev det Saw 4 pa bio. Ar faktiskt osaker pa om jag ska se den 5e, man kommer val saker bli sa i alla fall. Men nar jag ar 35 och Saw 28 kommer ut pa bio kommer jag nog vara ganska skeptisk till att ga och se den. Kommer det har nagonsin ta slut? Vad tillfor det varlden forutom att nagon javel sitter nagon stans och tjanar massa pengar? I borjan nar dem gjorde obduktion pa "mannen bakom allting" och skar upp hela hans mage slog det mig, det var ju faktiskt sadar dem gjorde med mig? Har aldrig riktigt sett det framfor mig pa det sattet forut, aven fast jag vetat. Pa den har mannen drog dem sedan upp hela huden och det var valdigt mysigt att man fick se allting i detalj ja, far hoppas pa att dem var lite forsiktigare med mig.
4. Nagon ringde precis pa min mobil fran ett hem nr, blev radd att det kanske var min skola sa vagade inte svara. Personen lamnade sedan ett meddelande pa portugisiska, nagot i stil med "Vad ar det har, varfor svarar du inte?" och jag har fortfarande ingen aning om vem det var. Mysterium.
5. Pa senaste tiden har jag dromt tva tsunami drommar och bada har utspelat sig har i São Luis. I den sista var "vardshistoriens storsta jordbavning" forutspadd och den skulle orsaka en tsunami. Jag forsokte med att bi borde klara oss om vi holl oss pa 10onde vaningen i nagon skyskrapa borde vi klara oss men nagon havdade att den typ skulle lagga hela varlden under vatten? Vi far be till gud att jag inte drommer sanndrommar langre, men jag skulle som sagt inte bli forvanad.
6. Igar nar jag kommer hem sitter det en stor javla fet kackerlacka pa dorrhandtaget till ytterdotten, jag som inte brukar vara sa klen med sana har saker, flippade totalt ur. Stod sakert och vantade pa att den skulle flytta pa sig i mer an tio minuter - vilket den till slut gjorde. Fick upp dorren och sprang forbi i rasande fart. Maste sett ut som CSI nar jag hukade mig och puttade upp dorren utan att forst rora mig ur flacken, som om nagon ur Saw 4 skulle befinna sig dar inne. Jag kom in levande i alla fall, men vackte formodligen halva huset nar jag smallade igen dorren igen, efter att fortst inte ha vagat narma mig den igen.
7. Trots allt ar jag valdigt nojd med livet for tillfallet. Ser fram emot det aterstaende av det har aret, som bara kommer att bli battre och battre. Ser fram emot framtiden och allt jag ska gora. Jag lar mig sa mycket hela tiden, jag vet inte riktigt hur men losningar och slutsatser kommer pa lopande band. Skriva dagbok fungerar ungefar lika bra som terapi, liksom att spendera som tid emellanat med sig sjalv och sina tankar.
Nu hoppas jag pa att det blir lunch snart, sen har jag faktiskt ingen som helst aning om vad som hander idag. Har inte givit det en tanke foren nu. Men vi far se vad som dyker upp. Funderar pa att sola, kolla pa O.C. (snart kommer jag till 2a sasongen), plugga portugisiska och ikvall ska jag nog atervanda till gymmet efter en veckas uppehall med halsont fram och tillbaka. Solen skiner men det ar lite molnigt! Peace
Utan de tre magiska siffrorna
Okej det ar bara att inse att jag inte kommer kunna dokumentera minsta lilla detalj av mitt utbytesar i Brasilien, hur mycket jag an skulle vilja ar det lika bra att jag ger upp for det ar ett omojligt projekt. Fran och med nu kommer jag formodligen skriva utan de tre magiska siffrorna for det mesta, jag har blivit for lat, eller - det galler att gora livet sa enkelt som mojligt for sig.
Hade ingen skola idag sa tog sovmorgon till 10, och inte 12 som hela forra veckan. Vet inte riktigt vad det var med mig, men jag bara sov och sov och sov. Blev lite orolig men sov for mycket for att kunna tanka pa det. Var nastan pavag att sova vidare imorse ocksa men sa sa en lite mer ordentlig sida av mig till mig att ga upp och da gjordet jag det. Tog en lang dusch, bestamde mig for vilka bilder jag skulle lagga ut pa pixbox, forminskade dem och laddade upp dem. Sen har jag seriost ingen aning om vad jag gjorde men jag tror det var lunch strax efter. Nar Bruna skulle till skolan akte jag Carlos och Barbara till stranden efter att vi lamnat av henne. Insag hur mycket jag faktiskt kommer sakna en vardag med strander val tillbaka i Sverige, men det ska vi inte tanka mer pa nu. Blev ett kort besok eftersom Carlos hade ett mote med en advokat och jag skulle till portugisiska lektionen pa Via Mundo, men jag hann med att dricka en kokosnot iaf. Snabbt hem och bytte om och fick skjuts till Via Mundo. Tack pappa! =) Man ar inte lika pigg varje dag pa langprommenader i stekande sol och 30 graders varme, ska iof borja ta bussen de 3 stationerna, 6 kr kan det vara vart. Vet inte vad det ar, men ganska ofta nar jag stiger in genom dorrarna till Via Mundo forandras hela min livssyn och jag blir deprimerad. Jag som t.o.m. haft lyckokanslor tidigare idag och tyckt att livet var riktigt soft, stranden andra gangen pa en vecka. Det maste vara nagra konstiga vibrationer som liksom smyger sig in i min kropp och tar over. Nej men jag tror jag vet vad det beror pa. Portugisiska lektionerna, dem ar verkligen trakiga. Jag vill inte tycka det, jag vill forsoka gora nagot bra av dem men det gar verkligen bara inte, eller ytterst sallan. Dessutom fattar jag inte hur tyskarna kan vara sa javla bra, det ar jobbigt att kanna sig dalig. Pratade med Allyson igar, han sa att i borjan hade jag vart bast av alla men nu har det sjunkit. Jag vet vad det beror pa och jag blir sa javla irriterad, dem har familjer som inte pratar engelska, men det har jag. En familj som typ vagrar prata portugisiska. Min vardpappa - Carlos har blivit mycket battre pa engelska sedan jag kom, grattis till honom som fatt trana upp sin engelska igen. Okej, men det ar ju bara att gora det basta av situationen? Och sa dalig ar jag faktiskt inte, manga som gett mig berom, ska helt enkelt inte jamfora mig med tyskarna. "Alltsa bara titta pa dem, jag tanker inte ens jamfora mig med sana dar". Skitsamma, det ar bara att tanka framat och skippa alta tiden som redan passerat. Det ar bara sloseri med tid. Jag har iaf bestammt mig for att aka harifran helt flytande i portugisiska, ingen ska ens kunna hora att jag inte ar harifran - man ska bara se det pa mitt blonda har.
Det loser sig! :) Funderar pa att ga och hyra film, men forst ska jag nog plugga lite portugisiska trots allt. Forut tyckte jag att det var kul, nu ar det typ en plaga. Men det ar val bara att bita ihop. Shit nu glomde jag ringa mamma och nu ar klockan for mycket, far bli en annan dag. Beijos meus filhos!!!
Bilder från Barreirinhas
Lite former ska det va! ;)
Livet är inte så perfekt men ganska trevligt
Kom hem vid 4 och vid 8 kommer min värdpappa in i rummet och börjar predika om att, som jag vet, så går dem ju till kyrkan varje söndag (nej det visste jag faktiskt inte), och efteråt ska dem hem till min värdmammas syster och äta lunch och undrade om jag ville följa med eller hur jag annars skulle göra med lunchen? Jag som fortfarande halvsov efter 4 timmars sömn tackade såklart nej, vill dem ha med mig till kyrkan kan de väl åtmindstonde förvarna mig innan och inte komma in klockan 8 på morgonen samma dag när jag precis gått och lagt mig? Skumt. När de kom hem igen (en kvart efter att jag vaknat) gick jag med Bruna till Tropical och åt och pratade. Den här familjen är ändå inte så perfekt som jag trodde, saker och ting kommer ju fram efter hand. Jag orkar inte ens försöka förklara.
För övrigt så sov jag hos Bella i fredags eftersom att Barbara (yngsta värdsystern) hade närmare 4 kompisar hemma och hela det lilla rumet på 2x2 meter var helt ockuperat av rosa dragväskor med barbie på, lägenheten var fullproppad och jag kände mig mest ivägen. Fredags kvällen var rolig i alla fall, trots att vi var tvungna att åka hem lite för tidigt enligt mig. Lördag på dagen åkte vi och shoppade, fast var lite sent ute så blev endast en present.
Imorgon ska jag som sagt efter en lång tid äntligen återvända till skolan - och jag ser verkligen fram emot det. På eftermiddagen hoppas jag det blir stranden eftersom en viss person med bil är ledig från jobbet. Hoppas mitt "halsonda" går över så jag kan återvända till gymmet snart. Ser i alla fall ut som om att jag kommer få byta familj igen, blev verkligen säker på det idag. Bara att ställa lite krav på Via Mundo. Livet är inte alltid så perfekt men det är ganska trevligt ändå. Peace
Snurrig i huvudet
Livet flyter i alla fall som vanligt på här nere. Blir bättre och bättre på portugisiska trots att det ibland inte alls känns som det, men det är bara att inbilla sig och försöka märka skillnaden så är det bara så det kan vara. Har äntligen börjat på ett gym här i närheten nu efter många om och men så nu går jag på capoeira, spinning, step och dans emellanåt. Är det tänkt i alla fall, har inte riktigt kommit igång med allting ännu och just nu är jag tvungen att ta det lugnt eftersom jag haft lite ont i halsen på senaste tiden. Men det kommer, dock är det bara på kvällarna så jag undrar fortfarande vad jag ska sysselsätta mig med på eftermiddagarna? Svar på det kommer väl också snart.
Förra helgen, då även också våningssängen (och databordet) anlände och monterades upp, gick jag till Babilonia (en nattklubb) både fredagen och lördagen. Har kommit in bakvägen utan legitimation varje gång nu eftersom vi "bara har pass och det är för farligt för att ta med ut ifall de skulle försvinna". Måste ju påstå att man känner sig lite speciell när man får gå förbi kön och in genom en annan ingång, eller kallas det blond kanske? Både och. :) I torsdags var det även en modell som hade sin födelsedagsfest på samma nattklubb, jag stod egentligen inte på listan, men modellens bror och mamma som känner Ramon kom i lagom tid och vi fick smita in bakvägen som vanligt. Väl där inne var det gratis (fake) champange och drinkar. Vet inte riktigt när jag blev en sådan partybrud, men det var nog i somras som jag upptäckte att en av mina passioner nog faktiskt är att dansa. Har väl alltid tyckt om det, fast aldrig riktigt fattat det.
Har även vart på min andra "resa", till en stad som heter Barreirinhas som ligger ca 3 timmar härifrån med bil. Blev inget besök i den, under vissa tider på året, vattenfyllada öknen, utan mest bad, sol och vattenskoterkörning på floden som går genom staden. Tog över 300 bilder, så håll utkik för snart dyker nog en liten del av dem upp här på bloggen och på pixbox, måste bara ta mig tid och ork. Åkte på fredagen och kom hem på söndagen, då vi direkt gav oss iväg på tröj/biljett jakt för MARAFOLIA. En typ gatufest som höll på tre dagar i sträck, är nog bland det underbaraste jag vart med om - så mycket glädje, musik och människor som dansar på gatorna. Får beskriva både resan och Marafolia mer när jag har tid, men har tyvärr en känsla av att det inte kommer att bli så. :( Just nu känner jag mig lite stressad och det här med att blogga har nästan blivit lite jobbigt, men jag vill, jag vill, jag verkligen vill!!! Vill kunna titta tillbaka och läsa om allting senare i livet!! Vi får se hur det blir. Är i alla fall nästan beredd att åka tillbaka nästa år i Oktober bara för att vara med på Marafolia, och ångrar verkligen inte att jag deltog mer än vad jag gjorde. Får hålla utkik efter andra liknande evanemang, har ju karnivalen att se fram emot, sen är ju Brasilien ett väldigt festglatt folk, så mer kommer det nog att bli av. :)
Om 1,5 månader har jag sommarlov, ja kan ni tänka er. Sommarlov hela December och Januari när det är som kallast och gråast i Sverige, lyx eller vad? Mamma kommer i Januari så ska börja planera hennes och min resa redan nu, hoppas på en rundresa här i Sydamerika som avslutas med att jag får visa henne São Luis - staden där jag bor för tillfället. Kanske även är aktuellt att byta familj igen, var som vanligt inte jag som behövde förslå det själv, utan Via Mundo själva som vanligt? Det intressantaste är ju att de placerar mig i familjerna från första början i överhuvud taget. Själv vet jag inte riktigt vad jag ska göra, är väl rädd för att läget ska försämras och när jag sitter där och pratar med dem är det något som hindrar mig från att slå näven i bordet och säga; kör på, börja leta efter en familj till mig... Men jag vet inte riktigt vad det är.. Ska göra som Bella sa, skriva en plus och minus lista och tänka över vad jag vill prioritera och hur mycket jag kan ta, hur mycket jag ska stå ut med..
En sak är säker i alla fall och det är att jag vill lära mig portugisiska nu, NU, NU, NU!!! Men tålamodet finns, åt minstone til viss del! Men det kommer, det känner jag, även fast det bland känns helt hopplöst... Det är verkligen ett av världens svåraste språk, man undrar ju vad man gett sig in på. Ibland tycker jag att jag är lite galen som faktiskt befinner mig på andra sidan atlanten och ekvatorn, hur kom jag hit egentligen? Hur gick det här till? Hur fan kommer man på en sånhär idé? ;D Jag ångrar ju såklart självklart inte att jag åkte, jag har trots allt gett mig in på en ganska kul grej. Jag vet ju att allting har en mening och det här året kommer ge mig så mycket, känner redan nu, efter snart 3 månader hur mycket det gett mig.. Hjälp, det har ju gått en fjärdedel nu.. Tiden går fort!! Nu känner jag mig nästan lite snurrig, har nog skrivit lite för mycket och för snabbt (vilket jag hoppas förklarar min något underliga svenska - vet ärligt talat inte vad som händer med den). Ibland dyker ord upp från ingen stans eller så fattas dem eller så skriver jag helt fel ord? Behöver nog bloggandet trots allt, och samtalen med Bella. Måste hålla mitt älskade modersmål vid liv, men fan vilket konstigt modersmål jag har ändå. Har verkligen reflekterat och lärt mig så mycket om svenska sedan jag började lära mig portugisiska? Vissa saker som är så självklara för oss är egentligen helt konstiga och ologiska? Menmen, så är det med de flesta språken. Förutom engelska som är extremt lätt i jämförelse med ALLT! :) Aja, nu ska jag sluta babbla. Har blivit lite för mycket, men lika bra är väl det.
Ska försöka uppdatera oftare, och snart kommer det i alla fall fler bilder kan jag lova. Har börjat komma över min kamera skräck, fast Bruna tappade den i golvet igår och den verkar ha blivit lite knasig. Men men. Här kommer en bild från Babilônia i alla fall, tagen av en fotograf som var där. Jag, min värdsyster Bruna och hennes kompis Wellington! Puss och Kram
Flip-flop exchange
Fortaleza
Bättre sent än aldrig ... Utsikten från hotell rummet i Fortaleza.
Flygplatsen i Zurich
Helt konstigt tåg på Zurich Airport ... Föreställ er att bemötas av det här mitt i natten när man precis missat flyget och nästa inte går fören 24 timmar senare. Lyssna till ljuden ...
En mer fulländad version, dock inte min video.
2 oktober
Dagen efter vaknade vi, eller blev väckta lagom till att åka iväg och äta lunch hemma hos "farmor". Undra om jag kommer stöta ihop med Antonio på de här tillställningarna? Det är ju hans mamma. Väl där dök i alla fall en av de andra tyskarna upp, hon bor provosoriskt hos Antonios syster medan de letar en ny värdfamilj åt henne. Hennes mamma hade typ blivit helt galen och kastat ut henne ur huset och Antonios syster vill inte behålla henne för att hon är så arg och seriös hela tiden, stackars tjej. Fick i alla fall en jättegod lunch, det var t.o.m. mango i salladen, kan jag få äta där varje dag tack? När vi kom hem igen begav vi oss ut på äventyr, att cykla till stranden var väl inte direkt det smartaste när det blåser typ storm, men vi kom fram i alla fall. Tog en Guarana da Amazonia (någon mystisk dryck vars ingredienser är minst lika mystiska, men goda tillsammans) och la oss i varsin solstol. Cyklade sedan på stranden, på blöt sand ja - som typ hela stranden består av, innan vi återvände hem, cyklandes ja, men den här gången tog vi en annan väg eftersom vi inte behövde pumpa min cykel på bensinstationen. Det var mysigt, men tror nog jag föredrar att ta mig till stranden med hjälp av andra transportmedel, hade det vart min cykel hemma i Sverige hade det inte vart några problem, men de här cyklarna, aj aj säger jag bara. Hade sant överallt när jag kom hem så det var ju bara att hoppa in i duschen. Gabriella ringde och undrade om jag ville följa med och äta någonstans, det var en jättebra idé tyckte jag som precis höll på att rensa kylskåpet. Bruna följde också med, fast precis innan vi går in i bilen säger hon att mamman ska ta hem mat till oss från mormor om cirka en timme, så blev bara en kokosnöt för min del (såklart), och Gabriellas rester av någon alternativ variant av Pasta Carbonara. Åkte hem igen, bytte om och blev upplockade av Brunas kompis och körde till något ställe jag absolut inte kommer ihåg namnet på, men det var ganska långt bort i alla fall. Dem spelade någon sorts, brasiliansk musik, antar jag och folket var väldigt blandat. Kändes som riktiga Brasilien. Dansade, träffade "bartendern" från Chez Moi (haha, typ ett skämt) och en annan jättegullig kille som vi också åkte hem med.
Det var min helg det och igår hände inget speciellt förutom att jag gick till Tropical och åt kokosglass och pluggade portugisiska vid Bellas pool. Måste skaffa mig fler kompisar som bor i närheten och börja på någon aktivitet. Vill helst av allt spela fotboll, men det blir nog inte fören nästa termin då jag kan byta skola. Får börja på något gym sålänge, kanske börja simma med en tjej i min klass? Har hittat ett rum här i byggnaden som jag skulle kunna göra yoga i, i alla fall, var några som gjorde det igår. Frågan är bara hur jag ska få tag på en yoga matta och om jag kommer pallra mig ner dit i över huvud taget, ja men det får jag faktiskt ta och göra. Allt löser sig, jag får bara se till att ta tag i det, men är ju svårt när man inte kan språket. Behöver ju alltid en översättare. Men men. Ikväll sover Bruna hos en kompis så får hela rummet för mig själv, skönt. Har äntligen tagit upp "frukost problemet" så nu finns det något att äta imorgon bitti och imorgon ska dem kolla på och ev. köpa en våningssäng. Snart är det helg igen (ganska snart i alla fall) och det ska bli riktigt najs det med. Borde nog klippa mig snart, och vill shoppa kläder - frågan är bara var dem ska få plats? Å andra sidan är ju Brunas garderob till hälften min, även fast allting kanske inte faller mig så jättebra i smaken. Nu ska jag nog fixa så att jag får hyllan att lägga mina saker på, hjälp jag har så mycket grejer, var kommer allt ifrån?
Peace