Jävlas inte med mig
Alltså, helt jävla seröst. Jag blir så trött, så arg, samtidigt som jag verkligen inte förstår. Söndagskvällar verkar inte vara min starka sida när det gäller att känna sig glad, idag är jag iof mer arg än ledsen-utan-anledning. Men vad fan är det för fel på folk? Okej, jag har inte fått något bekräftat ännu och jag kommer inte ha några som helst problem med att säga exakt vad som faller mig in, jag har inte tid att leka svår, bara en viss person kunde svara i telefon?? Jag trodde verkligen att det var annorlunda, jag trodde verkligen inte det skulle ändras, det verkade inte alls svårt, jag förstår inte varför, det finns inte tid för lekar. Är det verkligen såhär? Då säger jag upp mig på heltid, vad i hvete är det som är så problematiskt, hur kan något verka så annorlunda när det inte är det? Okej, jag vet som sagt ingenting med säkerhet ännu, men jag blir så trött, varför? Varför, varför, varför. Jag förstår seriöst inte, jag blir bara förbannad. Om det fortsätter såhär kommer jag bli kär tänkte jag, lika bra att det inte gjorde det så jag slipper bli kär eller vad? Kan man inte få ha lite roligt? Nej alltså, jag ska ta ett ordentligt snack - har inget att skämmas över och inget att förlora, kanske för första gången. Jag har en månad kvar i det här j*vla landet och inga dumma lekar kan stoppa mig.
Kommentarer
Trackback