Brasilien 07/08

Nu var det ju en vecka sedan jag skrev, men jag har faktiskt inte haft tid! Har ju vart och rest med en grupp svenskar till den vattenfyllda öknen som nu faktiskt var vattenfylld, ocksa till Caburé dar jag var med mamma i januari. Det var jattetrevligt och skont att komma bort en liten stund, ta en paus. Missade ju dem sista skoldagarna, men nu har jag sommarlov pa riktigt i alla fall. Kom tillbaks i fredag och sedan dess har jag vart hemma lite snabbt tva ganger, och mest fortsatt driva omkring pa alla mojliga aventyr. I fredags tog vi med dem till Arraial - den lokala festivalen/karnivalen, nagra av oss fortsatte till stranden och kom inte hem foren vid halv 6 pa morgonen. I lordags blev det till att ga upp tidigt i alla fall for att aka till Gamla Stan och sedan ata krabba pa stranden.

Hem och sova middag lite snabbt innan det blev middag pa Cabana do Sol, enligt mig, São Luís basta restaurang. At aven lunch pa restaurang dagen efter vilket innebar att jag at ute tisdag - sondag, sa kan det ga. Lordagen fortsatte vidare till Arraial en liten stund (ar ju slut snart), hade egentligen tankt ga pa en nattklubb men han inte ga in innan 12 da det fortfarande var gratis (snal :P). Basta var ju anda mitt powernap mellan halv 3 och 3 innan tjejerna kom och hamtade upp mig igen och det bar ivag till rave pa stranden. Vi kom val dit vid halv 4 och stannade tills solen gatt upp. Det var verkligen hur ballt som helst att dansa natten igenom i sanden och se soluppgangen innan vi korde hem igen och det var helt ljust ute och folk precis gatt upp, vi skulle ju precis ga och lagga oss. Det var nog en av de haftigaste fester jag vart pa faktiskt, och nastan alla man kande var dar - hade val iof inte gjort sa mycket ifall musiken hade vart lite mer varierad. ;)

Sov hemma hos L och hela sondagen var jag med tjejerna, lunch ute, film, missade sista bion pa shoppingcentret, arraial, men slutade pa stranden, ovanligtvis vindstilla innan vi akte hem och jag sov hos L igen. Mysigt att vara omringad av dem hela tiden. Just nu ar jag bara hemma och laddar om med klader medan L gor tva prov pa universitetet, pa tillbakavagen kommer hon och hamtar upp mig igen for ikvall ar vi bjudna pa fest for en tidning med dresscode. Agaren som bjudit oss och vara namn star pa listan! Det blir sakert kul! 22 dagar kvar i Brasilien och min drom har antligen gatt i uppfyllelse, jag driver mest omkring hela tiden med manniskor som jag verkligen tycker om. Kan inte bli battre! Var ju det jag ville, battre sent an aldrig som jag alltid sager.


Fran mitt fonster 5.30 pa morgonen!

En molning eftermiddag pa stranden.

En bild sager mer an tusen ord. Ingangen till Arraial utanfor São Luís shopping! ( Vid lagunen som det ar mer party och vi hangt for det mesta).

Jaha, idag var det exakt 11 månader sedan jag lämnade Stockholm, nästan ett helt år har ju passerat. När jag kommer hem igen kommer jag ha vart borta i 1 år och 1 dag, ganska ballt. Säkert det längsta utbytesåret någonsin? Nästan i alla fall. Har inte så mycket mer att tillägga förutom att dagen har vart bra med skola, två VM besök, lunch hos farmor, stranden med dem bästa <3, fika med samma underbara människor och nu hemma igen. Ska väl ut på ett litet sista äventyr, men just nu är det Friends på tv! :D Försöker fortfarande få tag på en viss person för jag vill fortfarande verkligen bara veta så jag kan gå vidare, men det går ju såklart inte? Imorgon reser jag ju bort, vill inte ägna mina dagar åt att grubbla. Det ska jag fan inte heller! Evigt tacksam för att jag har vissa andra människor i min omgivning i alla fall, många av dem kommer alltid ha en liten plats i mitt hjärta. Lite kul är iof att jag har varit lite betuttad i 3 personer på 1 månad, inget superseriöst sådär, men tråkigt om man går omkring utan någon i tankarna. Jobbigt dock när man inte kan välja istället!

Idag är det måndag igen, och som vanligt numera, känns det bätte då! Hahaha... Trots ca 5 timmar sömn inatt och 2 lektioner i skolan, kort besö på Via Mundo och lunch hos farmor har jag nu kl snart 3 fortfarande massa energi och sitter och väntar på att mina älsklingar L och P ska komma och hämta upp mig för att åka till stranden. Imorgon reser jag bort och kommer inte tillbaka förens på fredag, på gott och ont! Men det är väl lika bra kanske... Fullspeckad måndag i alla fall, tack gode gud för det för jag klarar inte av en eftermiddag till sovandes, framför datorn eller framför tvn. Den tiden har passerat, nu har min sista månad börjat och det är dags att utnyttja tiden till max! Vilket man kanske borde ha gjort hela tiden, men det är inte alltid så lätt när man inte har full makt över sitt eget liv. Senare idag ska jag tillbaka till Via Mundo för att lösa pengarproblemet (mina två kort har sluta fungera) och sen ska jag nog träffa en tjej som ska som utbytesstudent till Sverige, sen vidare till Tropical för jag måste köpa lite grejer inför min sista skoldag imorgon!!! Sen ikväll är det dags att vissa saker blir sagda, även fast L tycker att jag ska glömma det för idag. Men jag lider inte, jag är mest arg och har ett begär av att förstå allt och alla , vilket är lite utav ett problem emellanåt, men men. Om jag inte kommer hem för sent ska jag ringa mamma igen också, råkade precis ringa upp henne av misstag! Puss hej

Alltså, helt jävla seröst. Jag blir så trött, så arg, samtidigt som jag verkligen inte förstår. Söndagskvällar verkar inte vara min starka sida när det gäller att känna sig glad, idag är jag iof mer arg än ledsen-utan-anledning. Men vad fan är det för fel på folk? Okej, jag har inte fått något bekräftat ännu och jag kommer inte ha några som helst problem med att säga exakt vad som faller mig in, jag har inte tid att leka svår, bara en viss person kunde svara i telefon?? Jag trodde verkligen att det var annorlunda, jag trodde verkligen inte det skulle ändras, det verkade inte alls svårt, jag förstår inte varför, det finns inte tid för lekar. Är det verkligen såhär? Då säger jag upp mig på heltid, vad i hvete är det som är så problematiskt, hur kan något verka så annorlunda när det inte är det? Okej, jag vet som sagt ingenting med säkerhet ännu, men jag blir så trött, varför? Varför, varför, varför. Jag förstår seriöst inte, jag blir bara förbannad. Om det fortsätter såhär kommer jag bli kär tänkte jag, lika bra att det inte gjorde det så jag slipper bli kär eller vad? Kan man inte få ha lite roligt? Nej alltså, jag ska ta ett ordentligt snack - har inget att skämmas över och inget att förlora, kanske för första gången. Jag har en månad kvar i det här j*vla landet och inga dumma lekar kan stoppa mig.

Här sitter man och väntar dårå, ganska vanligt nu för tiden kanske. Gick inte till skolan idag och har vart hemma hela dagen, men helgen som följer har ett fullspeckat schema, jag vet inte ens vad jag ska välja! Ska gå till skolan på måndag och tisdag innan jag åker till Barreirinhas - den vattenfyllda öknen som nu på riktigt är vattenfylld! Var ju även på min gamla skola och hälsade på i tisdags, kul att träffa alla! Mycket som man ska hinna med nu känns det som, den sista månaden nu kommer bli helt underbar och jag vill stanna ännu längre samtidigt som jag vill tillbaka till Sverige också. Knepigt dock att leva på två platser samtidigt, skulle behövas två Bellor - eller i alla fall två kroppar som man kan växla mellan. Då skulle livet vara soft på riktigt! Haha... Frågan är bara vad man skulle göra med den ena när man är med den andra...

Nu kom alla hem igen och snart ska vi ivag på en grej på skolan, vet inte alls hur jag ska förklara men har något att göra med den lokala karnivalen i alla fall och kallas för Arraial. Finns vid lagunen, på shoppingcentret, i gamla stan, på skolorna... Scen med massa uppträdanden och olika sorters danser, massa olika små matstånd och mycket mycket mer.. Vet som sagt inte hur jag ska förklara. Senare ikväll ska jag väl vidare på lite olika Arraial och sedan är det pagode (samba) kväll på en nattklubb. Lorena ringde mig alldeles nyss också och bjöd med mig på två andra grejer, aaaah - varför händer allt på samma gång? Det viktigaste är i alla fall att jag får träffa honom, som jag även träffade igår. Finns en risk för att jag har träffat mannen i mitt liv. Jag kommer bli kär, hjälp mig!

Hade en hemsk dröm inatt. Jag hade fått för mig att åka hem till Sverige tidigare utan att göra allt som jag skulle göra. Vet inte ens varför jag åkt hem en månad tidigare, men när jag väl var hemma i alla fall var jag jättesur på mig själv och var bara tvungen att åka tillbaka för att åka hem den 23 juli som planerat. Jag hade verkligen ångest över att jag åkt hem och det var liksom så mycket som fattades, helt förtvivlad vaknade jag till slut och insåg att, tack gode gud, jag är fortfarande i Brasilien.

Och sa efter typ 100 ar far man tag pa honom!! :D Nej nu maste jag springa ut i hissen!!! :D :D :D

En bild från hamnen i Belém (där jag var för några helger sen). Anna Lígia, Anna Karin, Ramon, Fernando, Luís Felipe och jag! Visst är vi söta?

Idag känns det mycket bättre, vilket det för det mästa, nästan alltid gör. Jag vet i alla fall vad som drar ner mig, och ibland får man väl helt enkelt acceptera att allt inte är på topp och allt känns sådär riktigt hopplöst men man kan inte riktigt sätta ord på det. Men vad skulle man göra utan kontrasterna, skulle inte både vitt och svart finnas skulle bara allting vara grått, och hur kul skulle det vara på en skala. Ni förstår nog min poäng. Nu tänkte jag försöka sova snart, får se hur bra det går med tanke på att jag sov nästan 3 timmars middag idag. Idag är det som sagt måndag och inte har jag väl gjort speciellt mycket idag heller, men det är liksom måndag och då är det okej på något sätt! Men snart är det helg igen och är säker på att det även kommer bli en hel del utgång redan i veckan. Ska även hälsa på på min gamla skola Educator, träffa en tjej som ska som utbytesstudent till sverige för att lära henne lite svenska, hinna med att gå till stranden några gånger (vem vet, kanske möter jag A där), sen måste jag verkligen köpa ett nytt simkort! Idag känns verkligen allt OK, skönt! Jag menar att stanna, åka, lämna allt, komma hem igen. Allt har sin tid!

Maste bara skriva av mig lite, har en extremt fruktansvard rastloshet som inte lamnar min kropp for en sekund. Den ligger over mig som ett stort, gratt och tugnt regnmoln och kommer liksom ingen vart for det finns ingen vind, far hoppas pa att det borjar blasa snart. Anledningen till detta ar att jag har vart hemma hela dagen, forutom att luncha pa en restaurang med I, V och hennes kompis. Jag far angest bara jag tanker pa det, jag har lite mer an en manad kvar i Brasilien och jag sitter inne en sondag, jag som lovade mig sjalv att ga till stranden varje sondag den resterande tiden. Men har sitter jag, klockan ar snart 11 och jag hor musiken fran lagunen och den lokala karnivalen, festivalen - eller vad man nu ska kalla det. Jag vill bara dit, sta eller sitta mitt bland alla manniskor, prata, skratta, ga omkring. Jag maste seriost lova mig sjalv att aldrig mer spendera mer an en timme vid den har datorn, i det har rummet, i framtiden. Visst har jag forsokt sa gatt det gick idag, men det kanns inte riktigt tillrackligt anda. Jag har val helt enkelt blivit beroende av att ga ut, efter att ha gatt ut onsdag - fredag och haft massa underbara manniskor omkring sig standigt ar det val inte sa konstigt att abstinensen dyker upp. Och kan man egentligen bli for beroende? Visst borde man kunna slappna av och acceptera situationen som den ar ibland, men fan inte nar man har 1 manad kvar pa en plats, av ett liv man aldrig kommer leva igen. Nej alltsa jag klarar inte av att tanka for mycket, jag blir helt enkelt galen. Jag vill ut harifran! Sjalvklart var det inte som om att jag aldrig satt hemma i Sverige, men i sitt eget hem har man sa hemskt mycket mer att gora an i nagra framlingars hem, det ar anda dar man hor hemma! Vet inte ens om jag kommer klara av att sova, V ar inte ens hemma annu. Ska jag gora ett sista forsok?, maste traffa A! Rastloshet, separationsangest, prestasionsangest - you name it!

Jag ar hemma igen efter nastan ett dygn. Igar var staden ganska dod men vi svangde forbi den lokala karnivalen som haller pa nu i juni men hamnade till slut hemma hos en kompis for att titta pa film! Alla var trotta, forutom kara L som aven kor, men till slut kom hon och hamtade upp oss. Nar vi var nastan hemma hos mig tyckte P att jag skulle sova hos L med dem for att ata lunch med dem dagen efter (ja det var val en av anledningarna). Idag har jag vart med dem hela dagen, mina absoluta favoriter!! Foljer formodligen med mig till Fortaleza den 21 for att ga pa den kanda mandagsfesten och for att sedan vinka av mig den 23 kl 6 pa morgonen!! Kommer sakna dem sa!!! Traffade aven en jattetrevlig kille igar som jag pratade jattemycket med, han vi kollade pa film hos, typ min sjalsfrande - sa lika pa manga satt. Varfor traffar jag alla trevliga manniskor nu pa slutet for? Om en manad aker jag ju hem!

Idag i alla fall at vi forst lunch hemma hos L, sen vidare hem till en annan kompis for att tillslut hamna i samma hus dar vi var pa fest i torsdags! Nu ar jag hemma for att byta om och fixa mig infor kvallen. Foljer nog forst med V till samma stalle som igar, som en liten karnaval/festival och sedan blir det nog nattklubb! Jag vill dansa!

Idag satsar vi nog pa siffran 2! [ ? ]

Idag mina vanner ar det fredag (kanns som om jag anvant den frasen forut), men min helg borjade redan i onsdags! Var aven pa fest igar torsdag efter ett himla om och men (se tidigare inlagg :P), och hade jag insett lite tidigare att det efter kl 12 inte var alla hjartans dag lange utan fredagen den 13 hade jag kanske stannat hemma trots allt! Men kvallen igar var helt okej, och intressant! Men min alla hjartans dag intraffade helt enkelt onsdagen efter kl 12! Efter att ha kommit hem 4.30, gatt upp kl 7 och sovit hela dagen i skolan kanner jag mig fortfarande inte riktigt utvilad, sa nu mina vanner, ar det dags igen! Vad ska jag gora ikvall mantro? Det far vi se nar jag vaknar!

Hjaaalp! Jag vet inte vad jag ska gora, kan inte bestamma mig. Det var verkligen lange sedan jag hade beslutsangest, men just nu ar det verkligen hemskt. Jag har ingen mobil, det ar skola imorgon, det ar alla hjartans dag, jag vill, jag vagar inte, jag orkar inte, jag har hjartklappning, klockan ar kvart over 11, jag bara skjuter upp allt hela tiden (idag alltsa), det tar emot, jag har en konstig magkansla, jag har sokt pa vardguiden pa hjartklappning, jag hoppas, jag kan inte bestamma mig! Jag undrar vad den har sjukdomen heter. Ar det beslutsangesu? karlek? radsla? hjartklappning? Nej jag ger upp, ibland ar det lika bra att lita pa sin kropp, aven fast den inte gor som man vill. Nu skiter jag i det har och gar och lagger mig! Godnatt Faaan! Det jag hoppades pa, men anda inte, intraffade. Nu finns ingen atervando! Hjaaalp! Slapp ta ett beslut jag egentligen inte ville ta i alla fall! Alltid nagot, I guess.

Klarade dagen ovanligt bra faktiskt, mitt finger ar mycket battre trots att jag skrev konstant i minst 4 timmar i skolan idag, mattelararen fragade till och med om jag var forfattare. Borjar faktiskt undra samma sak, nagon gang kanske jag kan skriva en liten bok, men det ar inte det anda jag tanker gora med mitt liv. Akte hem tidigare fran skolan och pratade med Tess en timme pa skype, det var mysigt! Efter lunch gick jag till stranden, motte tva Sao Paulo bor som jag agerade vagvisare at och utbytte nagra (ganska manga) ord med. Prommenerade i ca en timme och satte mig sedan i en solstol och bestallde in en kokosnot! Tyvarr hade solen borjat ga i moln lite, men sen kom den tillbaka i alla fall. Ar som vanligt ganska tomt pa stranden pa vardagar men traffade pa en bekant som slog sig ner med mig och pratade ratt lange, sa fick man skjuts hem ocksa. Eftersom min amerikanske van aker hem imorgon bjod jag med V att aka till hans "avskedsfest", vantade pa att hon skulle plugga klart och sen prommenerade vi pratandes i morkret. Nar vi kom fram var dem dock inte dar och fanns ingen chans att fa tag pa dem heller, sa nu undrar jag om jag nagonsin denna livstid kommer se honom igen. Maste saga att jag tvivlar pa det. Bestallade in lite mat och satt kvar en stund bara vi tva och fortsatte prata. Sen fortsatte vi vandra gatorna fram i morkret och svangde forbi en kompis hus, men han var inte hemma sa mamman kom och hamtade oss istallet. Akte och kopte brod och nu ar vi hemma igen. Ska kolla lite pa tv sen forsoka sova, imorgon fortsatter jag min forfattarkarriar! Puss godnatt pa er

Jag har jattejattejatte ont i mitt hoga ringfinger just nu sa kan inte skriva sa mycket aven fast jag skulle vilja, sitter har och skriver bara med pekfingrarna. Mitt finger ar dock inte det enda som gor ont just nu! :/ I fredags var jag dock pa en otroligt lyckad fodelsedagsfest pa en nattklubb har (ja han hade hyrt hela nattklubben :/ buffé, tarta, fri bar), sa det jamnar ut sig antar jag. Igar var jag aven pa ett brasilianskt brollop, och det var ju minst sagt intressant. 15ars fester, brollop etc. etc. - same shit, different name skulle jag val nastan saga - finns ett fest koncept i det har landet som alla verkar ga efter. Annars var bruden och brudgummen valdigt lekfulla och hade manga udda inslag i sitt brollop, det var underbart! Istallet for att dansa vanlig vals hade dem ovat in nagot galet dansnummer och hogt upp pa tartan stod "dem" inte sida vid sida utan hon satt pa hans arm med en olburk i handen. Jag menar, vem har sagt att man maste ta det har med brollop sa seriost? Inte dem i alla fall! Jag ska i alla fall ocksa gifta mig, manga ganger om det behovs!

Anda sedan i fredags har jag sovit till kl 1 varje dag sa jag undrar verkligen hur det ska ga att ga och lagga sig nu snart, an varre hur det kommer bli att ga upp kl 7 imorgon och sitta 5 timmar i ett 19gradigt klassrum och inte gora nagonting, inte ens kommer jag kunna skriva p.g.a. mitt finger (jag har nog for ovrigt skrivit en bok vid det har laget). Hjalp, vad ska jag ta mig till? Ska nog sova pa saken nu i alla fall, och hoppas pa att allt mitt finger ar lite somn. En sak ar saker i alla fall, och det ar att jag ska (nu kommer mamma bli glad) sluta knacka fingrarna, den har historien har verkligen skramt upp mig - tank om det aldrig blir bra igen? Det blir det saklart, man man har inte hur manga chanser som helst.

Nu ar det som sagt sangdags och jag ska lamna den har varlden for i alla fall 7 timmar, fortsattning foljer imorgon! Herre gud, vad skulle man gora utan livet egentligen?

Om allt hade gatt enligt mina planer hade jag sovit vid det har laget, men klockan ar kvart over 10 och vi har inte ens kommit ivag till festen annu. Sag lange ut som om att jag inte skulle ga, men livet ar fullt av overraskningar, eller sista-minuten-raddare-i-noden. Via Mundo som har hyrt en nattklubb och eftersom dem forsokt na mig den senaste veckan men aldrig riktigt kommit fram... sa antar jag att mitt namn star pa listan, annars kommer jag sakert in pa ett eller annat vis i alla fall. Gick till skolan idag i alla fall, var hur trott som helst sa sov lite pa fysiklektionen (forsta gangen den har terminen).

Eftersom mamman ar bortrest och husan inte kunde komma p.g.a. busstrejk skulle vi ata lunch hemma hos farmor, det hela slutade med att vi blev utelasta eftersom varken jag eller V hade kommit pa den briljanta ideen att ta med oss nyckel, detta forstod vi saklart forst efter att vi blivit avslappta hemma. Lamnade vaskorna hos portvakten och gav oss ut och gick. Forst gick vi och kopte glass pa kredit och sedan vidare till Veneto (oppet 24/7), dar hittade vi nagra andra skolkare (eller vi var ju utelasta) som vi drack ol och spelade biljard med hela eftermiddagen, nastan allihopa i skoluniform. Livet ar riktigt oforutsagbart ibland. Nu ar vi som sagt klara for fest och snart bar det av, har dock nastan inga batterier pa kameran men 1 eller 2 bilder borde kameran palla i alla fall, annars finns det sakert fotografer pa plats. Jag kanner mig riktigt chic i V's kol i midjan over ett vitt linne och hogklackat i silver (kanner mig sjukt lang, maste vara minst 180 i dem har skorna). Via Mundo, har kommer jag, aven fast ni inte bjudit mig, haha!

Sitter har och vantar pa att se slutet av Gossip Girl som jag missade tidigare idag. For ovrigt har dagen varit helt okej. Sov till 11 och pluggade sedan lite fram till lunch. Vid 2 skulle jag till stranden med min amerikanska van (som aker hem om 6 dagar) och hans vardbror, men insag att dem skulle droja - som det mesta i det har landet har en tendens att gora, sa jag prommenerade/halvt sprang till stranden istallet forbi byggarbetare och genom sanddyner och tog en prommenad innan jag motte upp dem lite senare for en mangojuice och massa snack pa engelska for ovanlighetens skull. Mitt i alltihopa far man ett sms av nagon som spionerat/satt mig nar denne person akte forbi pa stranden och INTE var pa jobbet? Blev hemskjutsad i alla fall och slapp springa i uppforsbacke, vet inte varfor men det ar alltid varre att ga hem an ga dit (paranoid/realist). Slutet av GG missade jag som sagt for att jag akte ivag med V och hennes kompis for att ata middag, om en liten stund ar det dags igen och sen ar det sova som galler. Imorgon gar jag nog till skolan i alla fall for omvaxlingsskull, och sen ar det ju snart hela igen. Tiden gar FORT, nej, jag kan inte sluta tjata om det!

Numera bor jag ju i Saint Tropez och i helgen var jag i Barcelona. Vill saga, hoghuset jag bor i heter Saint Tropez och i helgen var jag pa nattklubben Barcelona i Belém. Brasilianarna ar verkligen hejare pa att dopa saker och ting. I helgen var jag som sagt pa en liten weekendresa i en annan lite storre stad har i norra Brasilien, Belém - en timma bort med flyg. Bara for att jag alskar att resa och se nya platser, nagra kompisar skulle dit och vi fick tag pa billiga biljetter sa jag hangde pa. Vi gick och akte runt i staden, besokte torg och parker, akte battur pa floden (nastan amazonas floden enligt mig), gick pa marknad, restauranger, barer och nattklubbar. Aven fast vi bara var dar i 2 dagar fick jag en ganska bra bild av 3 miljoners staden, som pa det flesta platser - finns mindre trevliga och mindre trevliga sidor. I det stora hela tyckte jag om den, inte sa jag skulle kunna tanka mig att bo dar, men storre och mer saker att gora an i São Luís i alla fall - dock ar vi har inte manga breddgrader (0.1?) fran ekvatorn och det regnar (mer eller mindre) varje dag hela aret om och det ar alltid mulet. Helt random traffade vi tva svenska rundresande svenska tjejer, horde att dem pratade svenska och sa hej vilket ledde till att dem foljde med oss bade ner till hamnen pa lunch, pa batutflykten och ut pa kvallen. Det blev riktigt trevligt faktiskt, alltid kul med lite extra kulturutbyte och att fa visa "vanliga turister" delar som dem annars inte kommit i kontakt med. Helgen blev riktigt lyckad faktiskt, nar far jag aka pa weekendresa igen?

Forutom det sa gar tiden riktigt fort just nu, blir lika chockad varje gang jag inser att det faktiskt redan ar juni. Det kanns bra och dagarna flyter pa, jag borjar narma mig. Ser fram emot att ha riktigt kul sista tiden samtidigt som det ska bli kul att komma hem. Prommenerar pa stranden sa ofta jag kan, gar till skolan nar jag har lust, gar ut och pa fest varje helg, pratar portugisiska battre an nagonsin, ar lite for lat emellanat kanske. Finns ju som vanligt inte sa mycket att gora pa vardagarna, men jag gor mitt basta. Nej vad jag ljuger, det gor jag inte alls det - kanner hur jag blir latare och latare, maste ta tag i mig sjalv innan det gar for langt. Ska komma igang med promenaderna och strandbesoken riktigt ordentligt nu, ga till skolan for att fa nagonting gjort. Har bara 7 helger kvar har nu, shit, snart kommer jag ju hem till er!