Solen går upp och solen går ner


Bara for att jag helt plotsligt har borjat ta mycket bilder och blivit helt besatt av solnedgangen. Eftermiddagen spenderades pa stranden, stalande sol och bla himmel. Bilden ar tagen fran balkongen alldeles nyss, men nu borjar det morkna. Om 2 veckor ar jag i São Paulo, eller formodligen pa flyget mot Zurich. Jag maste verkligen sluta tanka pa att det snart ar slut, aven fast det ar helt ofattbart. Jag kan inte forsta det, mitt utbytesar ar nastan over. Nej, men nu ska jag verkligen sluta tanka pa det och bara leva, lite extra medvetet kanske. Men jag har en sjukt konstig kansla i brostet som kommer och gar, sa det ar svart att undvika faktumet separationsangest, men jag ska gora mitt basta. Nej, men nu borjar jag nastan grata. Maste slappa det, helt. Tiden passerar, kommer den alltid att gora. Bara att folja med i svangarna, se forandringen som ett steg pa vagen, en del i allt. Tarar i halsen.

Kommentarer
Postat av: Annelie

Du fåår grååta......det är svårt att skiljas och byta miljö......svårt dilemma detta att vilja olika oförenliga säker på en gång.... stanna och fördjupa och gå vidare, släppa och låta livet flöda....



filosofimammmo

2008-07-18 @ 17:19:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0